Migrän / Vad händer i kroppen?

Migrän ger flera olika symtom

Vid migrän får man anfall av svår och sprängande eller dunkande huvudvärk på ena eller båda sidorna av huvudet. Samtidigt mår man illa och är oftast överkänslig för ljud och ljus. Innan migränanfallet kan man få förkänningar, så kallad aura. Om man inte behandlar migrän finns den kvar från fyra timmar upp till tre dygn, men oftast sitter den i tolv till arton timmar. Det som utlöser ett migränanfall kan vara till exempel stress, hormonsvängningar under menstruationscykeln och vissa födoämnen. Migrän drabbar både vuxna och barn.

 

Blodkärlen dras samman

Det inte helt klarlagt varför man får migrän, men det är ett komplicerat samspel mellan nerv- och blodkärlssystemet som pågår under migränattacken. En teori är att det finns ett migräncentrum i den del av hjärnan som kallas hjärnstammen. Enligt denna teorie utgår signaler från migräncentrum som leder till att blodkärlen på hjärnans yta drar ihop sig. Enligt dessa teorier utgår en våg av sänkt blodflöde från migräncentrum vilket gör att blodkärlen på hjärnans yta drar ihop sig. Om minskningen av blodflödet blir stort kan man få förkänningar innan huvudvärken sätter in, så kallade aurasymtom.

 

Blodflödet ökar

För att inte hjärnan ska få för lite blod på grund av det sänkta blodflödet reagerar en av de stora hjärnnerverna, trigeminusnerven. Resultatet blir att blodkärlen istället vidgas och blodflödet ökar kraftigt. Samtidigt går signaler från trigeminusnerven till ett smärtcentrum i hjärnstammen vilket leder till att man känner en svår smärta. Nervsignalerna går också till andra delar av hjärnan vilket gör att man ofta mår illa och blir överkänslig för ljus och ljud.

 

Två sorters migrän

Det finns två olika sorters migrän. En där man har förkänningar, så kallad aura, som inleder migränanfallet, och en utan förkänningar. En och samman person kan drabbas av båda varianterna av migrän.

 

Migrän med aura

Denna migrän kallades tidigare klassisk migrän. Innan huvudvärken kommer får man förkänningar, aura, som oftast varar mellan fem minuter och en timme. Symtomen kan vara påverkan på synen som exempelvis suddiga dallrande synintryck, zick-zack mönster, blixtfenomen, avsmalnande kikarsiktesyn, flimmer för ögonen, dubbelseende med mera. Man kan också drabbas av öronsusningar, nedsatt hörsel, domningar eller stickningar i armar och ben, talsvårigheter och magont.

Det är ganska vanligt att man bara får förkänningar, aura, utan någon huvudvärk. Det blir vanligare ju äldre man blir. Ibland kan det vara svårt att skilja verkliga cirkulationsrubbningar i hjärnan från migränaura utan huvudvärk. Är man osäker är det bäst att uppsöka läkare akut.

 

Migrän utan aura

Vid migrän utan aura kommer huvudvärken direkt utan förkänningar. Man kan ändå känna på sig att migrän är på gång genom att man får en olustkänsla i kroppen och känner sig irriterad och trött. Ibland kan man också gäspa plötsligt och få känningar från magen som exempelvis illamående, lättare magsmärtor och gasspänningar.

 


 



Efter attacken

Efter migränhuvudvärken blir man ofta trött, lättirriterad och apatisk. Har man haft ett kraftigt migränanfall kan man till och med känna sig mörbultad och slut upp till ett par dygn efteråt.

 

Vanligare bland kvinnor

Nästan var femte kvinna och ungefär var tionde man lider av migrän. I genomsnitt får den som drabbas drygt ett anfall per månad. Även barn kan ha migrän, men det är ovanligare än bland vuxna. Efter 60-årsåldern minskar problemen med migrän, och det blir vanligare att man bara får förkänningar utan någon huvudvärk.

 

Migrän är ärftligt

Cirka 70 procent av de som drabbas av migrän har en nära anhörig som också lider av sjukdomen. Om bägge föräldrarna har migrän är risken att deras barn får migrän cirka 70 procent. Om bara en av föräldrarna har migrän är andelen 45 procent.

 

Stress och hormoner vanliga orsaker

De vanligaste orsakerna som utlöser migränanfall är

 

  • stress
  • hormonförändringar hos kvinnor
  • vissa födoämnen och drycker, som choklad, mögelost eller andra starka ostar och rödvin
  • olika påfrestningar

Stress är den vanligaste orsaken till att man drabbas av migrän. Ofta kommer anfallet först när man slappnar av, exempelvis på helgen efter en stressig arbetsvecka eller på första semesterdagen.

Vid långvarig fysisk ansträngning kan man få migrän. Om man vistas på hög höjd ökar besvären.

Hos kvinnor orsakas migränanfall ofta av hormonförändringar och det är vanligt att sjukdomen visar sig redan under puberteten. Många får anfall av migrän i samband med menstruation, medan besvären för många försvinner eller lindras när man är gravid. P-piller gör ofta besvären värre, men i enstaka fall kan de lindra. Under klimakterieperioden kan besvären öka medan de efter klimakteriet ofta blir lindrigare eller försvinner.

Man kan också få migrän av för lite eller för mycket sömn, hetta eller starkt solljus, höga ljud, starkt luktande parfym, långvarig ansträngning, svängningar i temperatur eller lufttryck. Det som utlöser migrän varierar från person till person och kan också variera från gång till gång hos samma person.

 

Migrän är nästan alltid ofarligt

De allra flesta fall av migrän är ofarliga. Bara i mycket sällsynta fall kan blodtillförseln minska så kraftigt under aurafasen till migrän att en del av hjärnvävnaden hinner bli skadad. Det kallas migränutlöst infarkt och kännetecknas av att aurasymtomen består under flera dagar. Om man har migränsymtom i flera dagar ska man kontakta sjukvården. Man kan då bli undersökt genom skiktröntgen, CT, eller med magnetkamera. Risken för denna typ av migrän ökar om man samtidigt röker och använder p-piller.

 

Migrän / Symtom och diagnos

Vanligaste symtomen

Migrän kan ibland förväxlas med spänningshuvudvärk, och det är inte ovanligt att man drabbas av både migrän och spänningshuvudvärk. För att läkare ska ställa diagnosen migrän krävs att

·         man har återkommande huvudvärksattacker som varar mellan fyra timmar och tre dygn

·         huvudvärken har minst två av följande egenskaper: den är ensidig, den pulserar, den är medelsvår till svår, den förvärras av vanliga aktiviteter

·         man drabbas av minst ett av följande symtom: illamående, kräkning, ljudöverkänslighet eller ljusöverkänslighet.

 

Typisk migränhuvudvärk

De vanligaste symtomen på migränhuvudvärk är

·         att den är svår och intensiv, men kan också vara måttlig

·         att värken känns borrande, dunkande eller pulserande

·         att den sitter vid ena ögat eller sidan av huvudet, men värken kan också vara dubbelsidig

·         att den förvärras när man rör på huvudet och av fysisk aktivitet

·         att man blir överkänslig för dofter, ljud och ljus

·         att man ofta mår illa och kräks

·         att koncentrationen blir sämre och man blir trött

Hos barn är symtomen likartade, men attackerna kortare. De flesta anfall hos barn varar mellan en halvtimme och ett dygn.

 

Särskilda migräntyper

Förutom vanlig migrän finns det några sorter som kommer vid mycket sällsynta tillfällen:

·         Migrän med övergående halvsidig förlamning är ärftlig, och minst en släkting har liknande attacker. Man får kraftiga och långdragna förkänningar, aura, med halvsidig förlamning.

·         Migrän med dubbelseende är en mycket sällsynt typ av migränhuvudvärk som kan hålla i sig upp till en vecka.

·         Vid Retinal migrän kan man drabbas av blindhet och minskat synfält på ett öga under högst en timme. För att utesluta att man inte drabbats av någon annan ögonsjukdom som exempelvis propp eller blödning i ögonbotten bör man uppsöka läkare.

 


 

Basilarismigrän

Basilarispulsådern är namnet på ett blodkärl som försörjer hjärnstammen och förlängda märgen med blod. Förutom vanliga migränsymtom drabbas man också av två eller flera av följande symtom under förkänningarna

·         synpåverkan

·         svårigheter att prata

·         yrsel

·         öronsusningar

·         nedsatt hörsel

·         dubbelseende

·         svårigheter att styra rörelser i armar eller ben

·         dubbelsidiga stickningar eller domningar

·         dubbelsidiga försvagningar

·         sänkt vakenhet.

 

Andra sjukdomar som liknar migrän

Det finns andra sjukdomar där man kan få huvudvärk som liknar migrän, men som ofta visar andra symtom:

·         Bihåleinflammation kan ge en dov värk i kinden, pannan eller i hela huvudet, och man har nästan alltid en varig snuva som ofta är ensidig.

·         Om man har ont i nacken kan man ibland drabbas av en svår ytlig brännande värk som strålar från nacken fram mot ena halvan av huvudet och ögat.

·         Vid hjärnblödning kan man plötsligt drabbas av en svår, dunkande och sprängande huvudvärk.

·         Har man fått ett slag mot huvudet kan man drabbas av en tilltagande dov värk.

·         Vid ansträngning och orgasm kan man få en plötslig pulserande huvudvärk. Om värken är intensiv bör man söka läkare för att utesluta att det inte rör sig om hjärnblödning.

·         Köldutlöst huvudvärk ger en kortvarig och måttlig huvudvärk som kommer efter att man ätit eller druckit något kallt som exempelvis glass eller milkshake.

·         Hortons huvudvärk ger en tätt återkommande och halvsidig intensiv huvudvärk kring ena ögat tillsammans med andra symtom från ögat och näsan.

·         Sjaastads syndrom är en ovanlig sjukdom som ger tätt återkommande tio till tjugo minuter långa attacker av svår sprängande värk kring ena ögat.

 

 


Migrän / Vård och behandling

När man är hos läkaren

Med hjälp av samtal och undersökningar av nervsystemet, näsans bihålor och blodtrycket tar läkaren reda på om man drabbats av migrän eller inte. Ibland tas även blodprov för att kontrollera blodsocker, blodvärde och sänka. Man kan i tveksamma fall få göra en sorts kontraströntgen av hjärnan, så kallad datortomografi, eller CT.

 

Att förebygga anfallen

Genom att undvika stress och leva ett lugnt och regelbundet liv med återkommande vila, tillräckligt med sömn och regelbundna måltider kan man förebygga migränanfall. Det är också bra att undvika sådant som man vet med sig utlöser migränen, t ex mögelost och rödvin. Även regelbunden motion, avslappningsövningar och akupunktur kan hjälpa. Har man mycket täta migränanfall kan förebyggande behandling med läkemedel göra nytta.

 

Förebyggande läkemedel

Om man trots ändrad kost och livsstil får så täta migränanfall att man inte hinner bli riktigt återställd mellan varje anfall bör man använda läkemedel som förebygger anfallen. Det gäller när anfallen avlöser varandra och man tvingas medicinera flera gånger i veckan.

De läkemedel som man då brukar använda är

  • betablockerare, exempelvis Inderal och Seloken
  • serotononinantagonist som innehåller pizotifen, Sandomigrin
  • ACE-hämmare, t.ex. Lisinopril
  • antidepressiva t.ex. Tryptizol
  • epilepsimedicin t.ex. Ergenyl.

Även enstaka andra läkemedel som antidepressiva samt en epilepsimedicin kan användas vid särskilt svåra fall efter förskrivning av neurologspecialist. Dihydroergotamin, Orstanorm, kan prövas om man samtidigt besväras av lågt blodtryck med yrsel. Om man får migrän bara kring mens kan behandling med hormonet östrogen prövas från fem dagar före till tre dagar efter första mensdagen.

 

När man får ett anfall

När man får ett migränanfall hjälper det att gå och lägga sig och vila på en lugn och mörk plats. Attacken blir ofta lindrigare om man snabbt sätter in åtgärder.

Ibland kan det även behövas läkemedel för att lindra besvären medan ett migränanfall pågår. För att få den bästa effekten ska man medicinera tidigt under anfallet. Om man har astma eller har haft magsår ska man först diskutera med en läkare vilka läkemedel som kan vara lämpliga. Vanligen sker behandlingen i följande ordning:

1. Läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra hjälper ofta bra och gärna i kombination med koffein, som exempel Magnecyl-koffein, Bamyl-koffein och Treo. Brustabletter verkar snabbast. Alla tål inte acetylsalicylsyra och då kan man prova preparat som innehåller paracetamol, exempelvis Alvedon, Curadon eller Panodil. Alla dessa läkemedel är receptfria.

2. Om man får problem med illamående hjälper ofta läkemedel som innehåller metoklopramid, som exempel Primperan. Under ett migränanfall stannar magens arbete upp, vilket får till följd att innehållet i de tabletter man tar mot migrän inte alltid tas upp. Om man märker att effekten av migränmedicinen varierar från anfall till anfall är det värt att prova metoklopramid. Genom att ta acetylsalicylsyra samtidigt med metoklopramid ökar den smärtstillande effekten av acetylsalicylsyra något. Det finns också ett läkemedel som innehåller både acetylsalicylsyra och metoklopramid, Migpriv.

3. Läkemedel som tillhör gruppen NSAID innehållande subsstanserna naproxen och diklofenak fungerar ofta utmärkt. Detta gäller inte minst vid migrän som kommer vid mens. Det är viktigt att ta dessa läkemedel i ganska hög dos när man får akut migrän.

4. Läkemedel i gruppen triptaner används vid svår migrän när ovanstående inte fungerat. Läkemedlen i denna grupp är Imigran, Zomig, Maxalt, Naramig, Relpax och Almogran.
Man kan ta dessa läkemedel på flera sätt, till exempel som tabletter, nässpray, sprutor och stolpiller. Vilken sort som väljs beror bland annat på om man får besvär med illamående eller kräkning under anfallen. Dessa preparat har effekt även om migränanfallet pågått en stund, men har däremot inte visat sig ha effekt om de tas under aurafasen. Effekten är densamma som man får genom att kombinera acetylsalicylsyra och metoklopramid, men effekten kan komma något snabbare. Var tredje person brukar få tillbaka huvudvärk inom ett dygn när triptan tagits.

5. Ergotaminpreparat har i årtionden används vid svår migrän, exempelvis Anervan, Cafergot samt ett senare introducerad nässpray, Migranal Nasal. På senare tid har de här läkemedlen fått minskad användning parallellt med att triptanerna ökat, bland annat för att ergotamin ger mer biverkningar. Det är viktigt att komma ihåg att det måste gå minst 24 timmar innan läkemedel från triptangruppen tas efter det att ergotaminpreparat tagits. Omvänt måste det gå minst sex timmar, för vissa 24 timmar, efter att triptan tagits förrän ergotaminpreparat tas. Detta beror på att man annars kan få svåra sammandragningar av blodkärlen.

Det är mycket viktigt att ha kontroll över sin medicinförbrukning, särskilt vid svåra och återkommande migränanfall, för att förhindra att man tar för mycket läkemedel vilket kan göra huvudvärken värre. Det blir lättare för läkaren att ta ställning till vilken medicinering som är lämpligast om man i samband med utvärdering av behandlingen fört dagbok på hur ofta migränattackerna kommit och vilka mediciner som tagits.